Kolesterol är en fettliknande substans som kroppen naturligt producerar och som är nödvändig för flera viktiga kroppsfunktioner. Det används för att bygga cellmembran, producera hormoner som testosteron och östrogen, samt bilda gallsyror som hjälper till att smälta fett. Trots att kolesterol är livsnödvändigt kan för höga nivåer i blodet leda till allvarliga hälsoproblem.
Det finns två huvudtyper av kolesterol som är viktiga att förstå. LDL-kolesterol, ofta kallat "dåligt kolesterol", transporterar kolesterol från levern till kroppens vävnader. När det finns för mycket LDL kan det fastna i artärväggarna och bilda plack. HDL-kolesterol, känt som "bra kolesterol", fungerar som kroppens städare genom att transportera överskottskolesterol tillbaka till levern för nedbrytning.
Höga kolesterolnivåer kan leda till åderförkalkning, där artärerna blir trånga och stela. Detta ökar risken för hjärtinfarkt och stroke betydligt. I Sverige rekommenderas totalkolesterol under 5,0 mmol/L, LDL under 3,0 mmol/L och HDL över 1,0 mmol/L för män och 1,2 mmol/L för kvinnor.
Högt kolesterol kallas ofta för en "tyst sjukdom" eftersom det sällan ger några märkbara symtom i de tidiga stadierna. Många personer kan ha farligt höga kolesterolnivåer i åratal utan att känna någon skillnad. Detta gör regelbundna hälsokontroller särskilt viktiga för att upptäcka problemet innan det leder till allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt eller stroke.
Ett kolesteroltest, även kallat lipidprofil, genomförs genom ett enkelt blodprov som vanligtvis tas på fastande mage. I Sverige rekommenderar Socialstyrelsen att vuxna kontrollerar sitt kolesterol vart femte år, eller oftare vid riskfaktorer. Provet mäter totalkolesterol, LDL, HDL och triglycerider.
Resultaten bedöms tillsammans med andra riskfaktorer som ålder, kön, blodtryck och rökning. Din läkare använder riskkalkylatorer för att bedöma din totala risk för hjärt-kärlsjukdom och avgöra om behandling behövs.
Kontakta din vårdcentral om du har familjehistoria av hjärt-kärlsjukdom, är över 40 år och inte testat kolesterolet på fem år, eller om du har andra riskfaktorer som diabetes eller högt blodtryck. Vid akuta bröstsmärtor eller andra hjärtsymptom, sök omedelbar vård.
I Sverige finns flera effektiva läkemedel för att behandla förhöjda kolesterolnivåer. Statiner är förstahandsbehandlingen och inkluderar simvastatin, atorvastatin och rosuvastatin. Dessa läkemedel blockerar ett enzym som kroppen använder för att producera kolesterol och har dokumenterat god effekt på att sänka LDL-kolesterol och minska risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Simvastatin är ofta den första statinen som förskrivs, medan atorvastatin och rosuvastatin är mer potenta alternativ för patienter som behöver större kolesterolsänkning. Ezetimib kan användas som tillägg till statiner eller som monoterapi när statiner inte tolereras. Kombinationspreparat som innehåller både statin och ezetimib finns tillgängliga för förbättrad följsamhet.
För patienter med svår familjär hyperkolesterolemi eller som inte når målvärden med konventionell behandling kan PCSK9-hämmare ordineras. Dessa injicerbara läkemedel ges var 14:e dag eller månadsvis.
Receptfria alternativ inkluderar kosttillskott med rött risextrakt, beta-glukan och plantsteroller, men dessa har begränsad effekt jämfört med receptbelagda läkemedel.
Kolesterolsänkande läkemedel är generellt väl tolererade, men vissa biverkningar kan förekomma. De vanligaste biverkningarna inkluderar huvudvärk, magbesvär och förstoppning. Muskelsmärtor rapporteras av 5-10% av patienterna och kan variera från lindrig muskelvärk till allvarligare muskelskador.
Myalgi (muskelsmärta) är den mest rapporterade biverkningen av statiner. I sällsynta fall kan rabdomyolys uppstå, en allvarlig muskelskada som kräver omedelbar medicinsk vård. Leverenzymförhöjningar kan förekomma men är vanligen lindriga och reversibla. Regelbundna blodprover rekommenderas för att övervaka leverfunktionen.
Uppföljning med blodprover rekommenderas efter 6-8 veckor för att kontrollera behandlingseffekt och eventuella biverkningar. Kontakta din vårdgivare omedelbart vid svåra muskelsmärtor, mörk urin eller gulfärgning av hud och ögonvitor.
En hjärtvänlig kost är grundstenen i kolesterolbehandling. Minska intaget av mättat fett genom att välja magra köttalternativ, fisk och fågel utan skinn. Öka konsumtionen av fibrerrika livsmedel som havregryn, bönor och fullkornsprodukter som naturligt sänker kolesterolnivåerna. Inkludera nötter, olivolja och fet fisk rik på omega-3-fettsyror i din dagliga kost.
Regelbunden fysisk aktivitet höjer HDL-kolesterolet (det "goda" kolesterolet) och förbättrar den totala kolesterolbalansen. Sträva efter minst 150 minuter måttlig aktivitet per vecka, som promenader, cykling eller simning. Även vardagsmotion som trappgång och trädgårdsarbete bidrar positivt.
Viktminskning kan avsevärt förbättra kolesterolprofilen. Redan en minskning på 5-10% av kroppsvikten kan ge märkbara resultat. Rökstopp är avgörande då rökning sänker HDL-kolesterolet och skadar blodkärlen. Begränsa alkoholkonsumtionen och utveckla strategier för stresshantering genom meditation, yoga eller andra avslappningstekniker.
Kolesterolbehandling kräver ofta livslång medicinering för optimal effekt. Statiner och andra kolesterolsänkande läkemedel arbetar bäst när de tas konsekvent enligt ordinationen. Avbrott i medicineringen kan snabbt leda till att kolesterolnivåerna stiger igen, vilket ökar risken för hjärt-kärlkomplikationer.
Regelbundna blodprover var 6-12:e månad säkerställer att behandlingen fungerar optimalt. Din läkare kan behöva justera dosering eller byta preparat baserat på resultat och eventuella biverkningar. Kontinuerlig monitorering hjälper också till att upptäcka andra riskfaktorer tidigt.
Kolesterolbehandling är en investering i framtida hälsa. Genom att bibehålla målvärden för kolesterol minskas risken för hjärtinfarkt, stroke och andra allvarliga komplikationer betydligt. Kombinationen av medicin och livsstilsförändringar ger bästa möjliga skydd för hjärta och kärl.
