Artrit är ett samlingsbegrepp för olika inflammatoriska tillstånd som påverkar kroppens leder, muskler och bindväv. Denna sjukdomsgrupp orsakar smärta, stelhet och begränsad rörlighet i de drabbade lederna. I Sverige lider över 800 000 personer av någon form av artrit, vilket gör det till en av våra vanligaste kroniska sjukdomar.
Många förväxlar artrit med artros, men det finns viktiga skillnader. Artrit innebär aktiv inflammation i lederna, medan artros är en degenerativ process där ledbrosk gradvis bryts ner. Artrit kan drabba människor i alla åldrar, inklusive barn, medan artros främst förekommer hos äldre personer.
Typiska symptom på artrit inkluderar svullna och ömma leder, morgonstelhet som varar längre än 30 minuter, trötthet och ibland feber. Många upplever också att symtomen försämras under perioder av stress eller väderförändringar. Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om du upplever ihållande ledsmärta, svullnad eller stelhet som påverkar din dagliga aktivitet, särskilt om symtomen pågått mer än några veckor.
Det finns över 100 olika former av artrit, men några typer är särskilt vanliga i Sverige. Reumatoid artrit är en autoimmun sjukdom där kroppens immunsystem angriper de egna lederna, vilket leder till kronisk inflammation. Denna typ drabbar cirka 0,5-1% av Sveriges befolkning och är vanligare hos kvinnor än män.
Artros, även kallad degenerativ ledsjukdom, är den absolut vanligaste formen och påverkar främst knän, höfter, händer och ryggrad. Psoriasisartrit kombinerar hudsjukdomen psoriasis med ledinflammation och drabbar ungefär 20-30% av personer med psoriasis.
Giktartrit orsakas av urat-kristaller som bildas i lederna och ger ofta plötsliga, intensiva smärtattacker. Ungdomsartrit kräver särskild uppmärksamhet eftersom den kan påverka barnets tillväxt och utveckling om den inte behandlas rätt.
För många personer med artrit utgör receptfria läkemedel den första behandlingslinjen för att hantera smärta och inflammation. Svenska apotek erbjuder ett brett sortiment av säkra och effektiva alternativ som kan ge betydande lindring av artritbesvär.
Antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) är särskilt effektiva mot artritsmärta eftersom de både lindrar smärta och minskar inflammation. De mest populära preparaten på svenska apotek inkluderar:
Paracetamol är ett säkert alternativ för personer som inte kan använda NSAID-preparat på grund av magproblem eller andra kontraindikationer. Även om det inte har antiinflammatorisk effekt, ger paracetamol god smärtlindring och kan kombineras med andra behandlingar.
Lokala behandlingar appliceras direkt på huden över smärtande leder och ger riktad lindring med minimala systemiska biverkningar. Voltaren gel, Orudis gel och Siduro gel är populära alternativ som finns tillgängliga på svenska apotek.
Följ alltid förpackningens anvisningar och överskrid inte den rekommenderade dagsdosen. För optimal effekt bör NSAID-preparat tas regelbundet under korta perioder snarare än sporadiskt. Konsultera apotekspersonal för personlig rådgivning om dosering.
NSAID-preparat kan orsaka magbesvär och bör tas tillsammans med mat. Personer med hjärt-kärlsjukdom, njurproblem eller magåkomma bör vara försiktiga. Paracetamol är generellt väl tolererat men får inte kombineras med alkohol i större mängder.
För personer med måttlig till svår artrit eller när receptfria alternativ inte ger tillräcklig lindring, finns starkare receptbelagda behandlingar tillgängliga genom svenska vårdcentraler och reumatologer.
DMARD-läkemedel bromsar sjukdomsförloppet och förhindrar ledskador. Metotreksat är det vanligaste förstahandsvalet, medan sulfasalazin och hydroxiklorokin används som alternativ. Dessa mediciner kräver regelbunden uppföljning med blodprover för att övervaka leverfunktion och blodstatus.
Biologiska läkemedel representerar en revolution inom artritbehandling och används när konventionella DMARD-preparat inte ger tillräcklig effekt. Dessa inkluderar:
Kortison kan ges som tabletter för snabb inflammationskontroll eller som injektioner direkt i inflammerade leder. Prednisolon är det vanligaste orala preparatet, medan lokala steroidinjektioner ger riktad behandling utan systemiska biverkningar.
Läkemedel som azatioprin och ciklosporin används ibland som komplement till DMARD-behandling eller när andra alternativ inte fungerar. Dessa kräver noggrann övervakning på grund av risken för infektioner och andra biverkningar.
Många patienter får bäst effekt av kombinationer av olika läkemedel. Triple-terapi med metotreksat, sulfasalazin och hydroxiklorokin är en etablerad behandling som ofta ger utmärkt resultat.
Receptbelagda artritläkemedel kräver regelbunden uppföljning med blodprover, leverstatus och njurfunktionskontroller. Patienter följs vanligen var tredje månad initialt, sedan mer sällan när behandlingen är stabil.
De flesta receptbelagda artritläkemedel ingår i högkostnadsskyddet, vilket innebär att patientens årliga läkemedelskostnader begränsas. Biologiska läkemedel kan vara dyra men subventioneras kraftigt, och många patienter betalar endast den ordinarie receptavgiften på svenska apotek.
Vid sidan av medicinsk behandling finns många kompletterande metoder som kan lindra artritbesvär och förbättra livskvaliteten. Kosttillskott som glukosamin och kondroitin kan stödja ledbrosk, medan omega-3-fettsyror har inflammationshämmande egenskaper som kan minska ledvärk och stelhet.
Regelbunden fysioterapi och anpassad träning är avgörande för att bevara ledrörlighet och muskelstyrka. En inflammationshämmande kost rik på färgglada grönsaker, fisk och antioxidanter kan betydligt påverka symtomen positivt.
Genom att kombinera dessa metoder med ordinerad medicinering kan många patienter uppleva betydande förbättring av sina artritbesvär och återfå kontrollen över sin vardag.
Vårdcentralen är ofta första steget vid artritbesvär i Sverige. Här kan du få initial utredning, smärtlindring och vid behov remiss till specialist. Vid ihållande ledvärk, morgonstelhet över en timme eller misstanke om inflammatorisk artrit bör du kontakta din vårdcentral.
Reumatolog är specialist på inflammatoriska ledsjukdomar och kan ställa exakt diagnos samt ordinera specifik behandling. Sök akut vård vid plötslig svår ledsmärta, feber tillsammans med ledbesvär eller om du misstänker ledinfektion.
Tveka inte att söka hjälp tidigt - tidig diagnos och behandling ger ofta bäst resultat för långsiktig ledvård.
